Konstigt nog...

Har Petters vänner accepterat bättre att vi har barn. Delat den glädjen med oss och tycker det är kul att se C utvecklas och växa. De har tagit sig an honom och förstått att vårt liv som föräldrar inte ser likadant ut som innan.
Men tycker om oss iallafall och vill umgås med oss trots det nya förutsättningar. (Vi är trots allt samma människor)
 
Stor beundran till er, ingen nämnd, ingen glömd.
Ni gör att mitt hjärta blir varmt, ni bryr er om Petter och är riktiga vänner.

Bara en liten diskussion vi hade här hemma ikväll :)

Malin - med varmt hjärta!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0